SUSANNE PELTONEN STORMLING

SUSANNE PELTONEN STORMLING

FRÅN MITT PERSPEKTIV

Här kan du läsa om tankar från min synvinkel... mer om mig susannepeltonenstormling.se

FÄRGER

TANKARPosted by Susanne Peltonen Stormling Thu, October 18, 2018 19:01:05
Min favoritfärg har alltid varit blå. Tröttnar aldrig på färgen. Sitter jag tex och jobbar mycket så vill jag gärna ha inslag av marinblått i det rummet. Det ger en lugnande effekt enligt mitt tycke. Gillar även havet och himlen.

Läste detta någonstans "att den blå personen är den som styrs av fakta och logiska argument. Är påläst och koll på detaljer." Ja.. förutom att jag är mer visionär än detaljorienterad. Men vill ha koll och vill ha fakta. Man ska nog ta det med en nypa salt vilka personlighetsdrag man har beroende på vilken färg man gillar. Men det är intressant när det stämmer i stora drag.

Men ibland, beroende på vilket humör jag är på så gillar jag även rött, gult och lila. En färg jag absolut inte tål på mig själv då, är rosa. Har reflekterat kring varför jag är så emot rosa? Det har att göra med vad jag associerar det med. Jag bryr mig inte om andra har rosa på sig utan det är mer att jag inte trivs i det. Men rött är en färg jag väljer att ha på mig ibland. När jag känner för det. Väljer kanske inte att ha så mycket rött i ett rum där jag ska vistas mycket i men som klädesplagg är det okej.

PEOPLE, PICK THEM WISELY!

CITATPosted by Susanne Peltonen Stormling Sun, October 14, 2018 11:54:25


VAD ÄR INTEGRITET?

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Sat, October 06, 2018 10:03:05
Vad är integritet? Det finns de som hävdar sig ha integritet men enligt mig inte har det utan är mer vända kappan efter vinden. Så vad är integritet? Ordet integritet kommer från latinets integrer som betyder hel eller fullständig. Integritet är ett begrepp som innebär frihet från självmotsägelse i handlingar, värderingar, metoder, principer, förväntningar osv. Integritet kan betraktas som motsatsen till hyckleri. Källa: Wikipedia

Hittade det här på Företagande.se " Integritet innebär att en person har fasta och högt hållna moraliska principer som denna konsekvent lever efter. Personer med stor integritet är nästintill orubbliga i sina värderingar och låter sig inte lätt påverkas av yttre omständigheter och påtryckningar. Personen har hög självkänsla och egenvärde och är som regel ärlig mot sig själv och andra."

Det är ungefär så även jag tolkar vad integritet betyder. Det är en egenskap som jag tycker är väldigt attraktiv och har en väldig respekt för personer med stor integritet. Anser mig själv även ha en stark integritet. Att man lever som man lär oavsett sammanhang. Är sann mot mig själv. Sätter ner foten. Faller inte för grupptryck (är ledartyp). Lyssnar till min inre moraliska kompass.

Apropå inre moraliska kompass... det jag har sett i Stockholm senaste ca 4 åren har det varit anarki?! Vad har hänt med vad jag sett majoriteten av Stockholmarnas moral eller att följa svensk lag? Detta är en observation från min sida och är tränad i den här typen av anarki miljö i 15 år, talar då om fitness branschen. Då jag har haft en fot i branschen högst 3 fasta klasser i veckan. Plus att det har gått bra för mig i fitness branschen oavsett vad jag har blivit utsatt för. Det är stenhård konkurrens! Majoriteten (inte alla) av sk (fd) kollegorna är ganska elaka och falska. Man få se upp så man inte får en kniv i ryggen. Jag har ALDRIG huggit någon i ryggen då hade jag inte hållt mig kvar i branschen i 15 år. Men. Man måste hela tiden vara snabbare och smartare. Man måste gå på " tå" hela tiden. Man ska helst vara 2-3 steg före. Att vara universitetsutbildad inom beteendevetenskap har kommit till nytta och jag är dessutom ursprungligen är "getto" har gjort sitt, har som sagt gjort en klassresa. Jag stängde igen fitness branschens dörr början av 2011 och rensade bort i stort sett hela fitness Sverige på ca 3000 personer (idag har jag en stort internationellt nätverk i en annan bransch). Men det är några enstaka i branschen som inte lämnar mig ifred och som är källorna till anarkin som råder i Stockholm. Dessa personer har ingen som helst respekt för svensk lag. Har nu undrat länge varför de som "bestämmer" inte sätter stopp??

Apropå att man tränas... jag kallar det att man tränas.. men i branschen heter det att man "uppfostras" i alla fall under min tid. Jag har varje gång reagerat med "SUCK" åt det här uttrycket för vad jag har observerat är det åter igen några personer som försöker få makt, därför manipulerar de hela tiden allt och alla med massa osanningar. Byt the way... lycka till och få någon att prata, det kommer aldrig hända för det råder en tyst kultur i denna bransch.


STAND FOR WHAT IS RIGHT...

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Tue, October 02, 2018 08:51:11
Tillhör dem som inte tycker det är svårt att gå mot strömmen om det är något som är fel. När man hamnar i en sådan situation där många vet att det är fel men ingen gör eller säger nåt. Då är jag den som inte kan vara tyst utan måste göra eller säga något (var mycket mer så innan 2000). Det är något som är fascinerande enligt mig, vad skiljer sig en person som lätt faller för grupptryck ifrån en som inte gör det. Resonerade bla kring detta när jag skrev min C-uppsats om grupptrycksprocesser på Stockholms universitet. Min handledare var psykolog, givetvis forskare på pedagogiska institutet, instruerade gruppträning och driver ett erkänd företag som är specialiserade att göra lämplighetstester bla till tilltänkta avancerade positioner. Det sistnämnda mycket intressant enligt mitt tycke.

Efter jag blev klart på universitetet... vare sig jag vill eller inte, när jag kommer in i en ny grupp så tittar jag automatiskt på finns det en chef och om denna bara är chef eller också en ledare? För det är inte samma sak. Om även ledare, vilken typ av ledare? Finns det en informell ledare och vilka är följare? Vad är det för gruppdynamik, stämning i gruppen m.m. Är det hög toleransnivå? När jag jobbade som lärare i tex idrott "scannade" jag snabbt av just sånt här. Dvs gruppdynamiken, tolerans, vem är ledare och vilken typ av ledare? Mycket så när jag jobbade som "springvikarie" i perioder mellan 2006-2011. Måste jag ta ledarrollen eller är de självgående och hjälpsamma mot varandra. Då kan jag backa och bara se till att allt flyter på. Var det en "negativ" ledare i klassen tog jag definitivt ledarrollen. Jag jobbade medvetet med att höja toleransen i gruppen. Kunskap ger makt som man brukar säga och jag vet vad jag gör... Är det jag som bestämmer ska alla känna sig sedda och att de har något att tillföra. KÄNNA sig välkomna! Min roll som ledare är att ro hem gruppen i mål inte stå där och få bekräftelse. Sådana chefer och "ledare" håller jag mig borta ifrån. De vinner då inte min respekt och det de säger går in i ena örat och ut i andra typ. Hade samma tankesätt när jag instruerade gruppträning de 15 åren, jag hade foten i fitness branschen. Jag stod där för gruppen skull inte för min egen skull. Man har inget där att göra om man står där för sin egen skull.

Så har fått jobba med några grymt kompetenta pedagoger/lärare. En skola var i Göteborg, en ute i Tyresö men de har lagt ner skolan, (?) en i Rinkeby och så var det någon till. Blev givetvis nyfiken på vad gör dessa lärare, skillnad från andra lärare så att det blir sådan harmoni i klassen? Kom fram till att de var inte bara bra på att lära ut, kunniga och var rättvisa. Utan var även bra ledare. Alltså inte bara pedagoger utan även bra ledare! Idag skulle jag även lägga till har man ett inre lugn smittar det av sig.

By the way...sometimes the hardest thing and the right thing are the same!



VÄRDET SITTER PÅ INSIDAN INTE PÅ UTSIDAN!

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Wed, September 26, 2018 18:19:38
Jag tycker det är fruktansvärd när det läggs så mycket fokus och tyngd på att värdet sitter på utsidan inte på insidan! Är man inte de senaste på ytan som mode, se ut som en modell så är man inte lika mycket värd. Det är såna signaler det ger! Fruktansvärt!!

Om jag utgår ifrån mig själv har jag fått höra om mitt utseende nästan hela mitt liv. Snygg kropp, söt, snygg, fint hår bla bla bla. Nu för flertal år sedan var det någon som sa tex en kille att jag hade en snygg kropp gav jag nästan en rakhöger (inne i mitt huvud då för man ska ALDRIG någonsin slå någon annan never ever i annat syfte än i självförsvar och då finns det smartare sätt att försvara sig på än en rakhöger, har tom gått en kurs i det lärt mig av experter bland lärarna fanns bla poliser och krav maga experter). Hade nästan bara lust att säga: "jag vet det. Gå nu." Om denna hade hamnat i min klass hade det blivit en mycket mycket jobbig klass! Jag själv har inte satt mitt värde på ytan utan jag har vetat mitt inre värde, att jag är mer än bara ett utseende. Har en smart hjärna, har hjärta, har personlighet, vissa säger att jag är rolig och har en massa begåvningar. Ok ,det är inget fel att ta hand om sitt utseende på en SUND nivå så länge man tar hand om insidan. Det går hand i hand tycker jag. Själv har jag alltid tränat för att jag mår fantastiskt bra av det. Inget annat.

Har jobbat i en ytlig bransch i 15 år som jag nämnt tidigare, klarade bara små dosor åt gången, instruerade för att det var kul. Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att det är skönt att inte ha något med denna bransch att göra mer (men tyvärr finnas det några i branschen som inte lämnar mig ifred). Jag har sökt mig till en helt annan värld där fokus är att jobba mer med välmående på insidan.

Det kanske var lättare när jag själv var ung, när alla dessa sociala medier och internet inte fanns?! Man hade lättare att ta reda på vem man var utan en massa inmatning från olika håll. Hur man ska vara och inte vara. Man ska uppmuntra unga till kreativitet, entreprenörskap, många är entreprenörer utan att de ens vet om det, socialt entreprenörskap, bidra till samhället, hjälpa andra, utbildning eller att de kan faktiskt skapa det liv de vill leva och brinner för! Utveckla sig själva som person, alltså självutveckling med mera med mera... Men när man ger ut signaler att du ska sträva efter och ser du inte ut som en modell är du inte lika mycket värd som modellen. Fruktansvärt!! Varför får många ätstörningar tro?! Absolut en bidragande faktor. Där har vuxna personer speciellt offentliga i samhället ett ansvar. Vara ett exempel själv. Men det är klart om de själva bara är ute efter att få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Värsta är om det dessutom är på någon annans bekostnad. Då ska de inte ha så något att säga till om. Barn gör som den vuxna gör inte som de säger.

Skönheten kommer från insidan. Absolut, instämmer helt. Man kan ha ett fördelaktigt yttre (det avgör dock betraktaren i slutändan) men är insidan ful så sätter det sig på utsidan. Det brukar jag tycka iallafall. Men snälla varför ser de inte igenom personen? Är så ful på insidan. Falsk m.m. T.o.m en kall bitch kan glittra med ögonen, koppla på lite utstrålning och lee. Men ett tränat öga ser att det är påklistrat. Man brukar säga att ögonen är en spegel till själen. Varma ögon en varm själ. Det är då naturligt.

HUNDMÄNNISKA

LIVETPosted by Susanne Peltonen Stormling Mon, September 24, 2018 09:17:15

Utsikten från min lägenhet har varit liten skog som har varit rena djurparken. De rustade upp en del här runt omkring så de försvann ett tag men de som sedan tillbaka. Ibland när jag har tittat ut har man sett ekorrar som flugit fram och tillbaka från träd till träd, nästan som de har haft en tävling. På en liten kulle 10 meter bort satt det en hare och chilla, låg helt utsträck! :) Även rådjur brukar chilla på samma kulle. En gång verkade rådjuren ha ett möte. De var säkert 8-9 stycken som samlades precis utanför. Vackra djur. Ibland har en hacke hackspets hackat järnet tidigt på morgonen. Så satt det en örn en gång på en stubbe liknande sak och knapra på något. En mus kanske? Vet inte. Har aldrig förut sett en örn på så nära håll. Ja.... så en gång kom det fram en ekorre jättenära där jag var. En orädd och busig en. ;) Den måste ha varit lite tam? Från min sida blev det mer: "Hjälp vad gör jag nu, jag vet ingenting om ekorrar?" Det är inte varje dag en ekorre kommer fram och "hälsar".

En annan gång då jag hade fönstret öppet var det något som lät underligt, så jag tittar ut för att se vad det var för något och det sitter en katt precis utanför med avklippt svans som babblar. Katten jamade inte som de brukar göra, utan babblar, alltså "pratar" hur länge som helst. Så brukar jag få sällskap av en katt när jag ska handla på ett ställe lite längre bort. En välvårdad katt med halsband (det stod dock inget på halsbandet). Den går bredvid en lååång bit och jamar. Måste liksom säga: "Du kan inte följa med in i affären utan du måste gå hem nu". Den springer iväg men kommer sedan tillbaka på hemvägen. Vet inte varför jag drar till mig katter är mer hundmänniska. Visst jag gillar alla djur men skulle jag skaffa mig ett husdjur blir det en hund. Det skulle då blir en halvstor hund som Scheffer, Labrador eller en Golden retriever. Som gillar att motionerna. Men så är det inte bara att skaffa sig en hund. Som vissa verkar tro. Tiden måste finnas och så måste man bo någorlunda stort. Tycker jag iallafall. Kan inte låta bli att le när man ser hunddagispersonal som rastar en hel grupp hundar samtidigt. De går så väluppfostrat bredvid varandra. Måste vara kul för hundarna att vara med kompisar på dagarna istället för att vara själv.

Men. De har nu huggit ner skogsutsikten då de bygger hyresrätter precis här utanför. Alla djuren är borta såklart! Det är bra att de bygger bostäder men det jag har reagerat på är var de har börjat bygga! De måste spränga ett litet berg på ca 100 meter och håller på fortfarande. Första gången de sprängde var min spontana reaktion Oj... det där måste vara en traumatisk upplevelse för de som har flytt från krig!! Det tjuter först jätte högt minst 15 gånger innan de spränger, sprängningen i sig låter högt, hela huset skakar till och saker flyger ner från hyllorna sedan tjuter det högt igen efter det. Hur har de tänkt?? Mittemot finns en förskolan och inte långt ifrån en skola? Ibland har de sprängt kl. 19.00 på kvällen? Kunde de inte hitta en liten platt tomt någon annanstans? I början brydde jag mig inte men efter ca 80 sprängningar (har nu slutat räkna) har jag också börjat hålla för öronen!

Jag har som helst inga planer på att bo kvar. Håller på rensar, har packat och förberett. Planen från början var att skriva på förstahandskontraktet (som man inte släpper hur som helst) och sedan byta internt tillbaka till norra sidan av Stockholm. De har lägenheter lite här och var i Stockholm. Vet inte om jag vill tillbaka till Bromma, (inlägg byta lägenhet) är nog färdig där och vill inte bo innanför tullarna. Men de har lägenheter som är ganska nya bla på Norra Djurgården där är det ganska fint, det finns natur, nära till vatten men ändå ganska smidigt att ta sig in till stan och andra ställen.

Apropå djur, farmor och farfar drev en stor bondgård en bit ifrån Vasa trakterna i Finland när jag var liten. De hade alla möjliga djur kommer jag ihåg. En av mina farbröder drev också bondgård. Hade då bla kor. Tror jag? Farmor och farfar kommer ursprungligen från Karelen. Även min gammelmormor och gammelmorfar kom från Karelen (gammelmorfar hade dock ryskt påbrå). De hade också bondgård och de hamnade också i Vasa området.

Om man nu inte känner till Karelen, lite kortfattat så skulle man kunna säga att de blev flyktingar, ca 400.000 Karelare fick fly sina hem utan chans att få återvända när Ryssarna tog den delen av Finland. Karelarna blev utspridda runtom i hela Finland. Tror det var 1947? För finska vinterkriget var mellan 1939-1940 och sedan fortsättningskriget 1941-1944. De hade tom ett eget språk, nämligen Karelska. Ja så under den här tiden reste ca 72.000 finländska barn till Sverige s.k. krigsbarn. Som svenska familjer tog hand om och ca 15.000 blev kvar som adopterades av sina svenska fosterföräldrar. Blev alldeles JÄTTE VARM i hjärtat när jag läste om krigsbarnen.

Hmmm..... så Karelska piroger med äggsmör som pålägg var något jag åt ofta som barn. Mormors Karelska piroger, GOTT GOTT! Det har lagats i några generationer i min släkt. Något som även jag borde lära mig att göra. Det är ursprungligen en nord och gränskarelsk delikatess som spreds över resten av Finland i och med evakueringen av Karelena.

Apropå Finland så har jag läst finska på Stockholms universitet för att inte glömma bort språket. Förutom kreativt skrivande 10 p (med en grupp finska skribenter vilket var en utmaning, hur klarade jag kursen?) även A kursen halva B kursen. Men tentade av vissa delar då jag inte orkade sitta och häcka på föreläsningarna. Det var ordförråd och den muntliga delen. Det ingick också att läsa finsk historia vilket var mycket intressant.

BEHÖVER HJÄRNSTIMULANS

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Fri, September 14, 2018 23:06:08

Då och då trillar det ner en katalog i brevlådan från Stockholms universitet till oss som redan har en utbildning därifrån. Jag har som sagt en Filosofie Kandidat examen med huvudämnet pedagogik och varit inne på att ta en Fil. Magister eller idag heter det väl bara Magisterexamen. En dag ska jag skriva den där D-uppsatsen. Min C-uppsats handlar om grupptrycksprocesser. D-uppsatsen skulle jag då vilja fördjupa mig mer i grupper och ledarskap. Det har funnits ett exemplar på pedagogiska institutionens bibliotek. Om man vill läsa den men de kan ha flyttat på dem?

Min handledare (när jag skrev C-uppsats på ca 40 sidor) var psykolog, forskare och respekterad lärare på pedagogen. Var även instruktör i gruppträning och driver även ett erkänt företag som är specialiserad i att göra lämplighetstester till tilltänkta bla avancerade positioner.

Har ett behov att använda hjärnan, behöver hjärnstimulans! Vill lära mig nytt! Vill gärna läsa mer "ren" psykologi, har mest snuddat vid social och grupp psykologi. Även juridisk översiktskurs är bra ha kunskaper i eller kommunikativt ledarskap. Nu kan man tydligen läsa en helt nätbaserad juridiks översiktskurs på Uppsala universitet. Jag behöver alltså inte sätta min fot där en ända gång. :) Kommer nog söka kursen till VT 2019.

JAG VAR AKTIV I AMNESTY INTERNATIONAL

TANKARPosted by Susanne Peltonen Stormling Fri, September 07, 2018 17:50:29

Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor! Bla mänskliga rättigheter, har varit passiv medlem i många år och även aktiv medlem i Amnesty international. Då på 90-talet (2000-06 fick jag sedan fullt upp med att överleva själv). Det som får mig att gå i lågor är när det berör frågorna om diskriminering även rätten till åsikts och yttrandefrihet.

Det är så lite man behöver göra som aktiv i Amnesty international för att göra en stor skillnad för någon annan. Tex en samvetsfånge.



OLIKA IDEAL

TANKARPosted by Susanne Peltonen Stormling Mon, September 03, 2018 08:25:56

Alla vill vi ha olika saker, har olika ideal och mål. Bra är väl det. Det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig!

Kommer då att tänka på att min idealman är mer betonat på egenskaper idag och så var inte fallet när jag var omkring 20 år. Det kanske man kan tycka att det är väl en självklarhet. Men så är det inte för alla. Det beror väl på hur mycket man själv har utvecklas som person.

Så här är min idealman idag: Välutbildad eller akademiker, är smart, har ett djup. Jämngammal eller "lite" yngre och mot mellanmörk hållet. Har idrott som livsstil, är snäll, har hjärta, trygg i sig själv, oegoistisk, pålitlig, positiv, känslomässigt mogen dvs EN MAN inte en pojke i en manskropp. Har god självinsikt. Har god självkänsla och är för jämlihet.

Har aldrig någonsin varit intresserad av killar som varit äldre än mig. Det gäller även idag! Utan det ska vara jämngammalt eller "lite" yngre. Så är det så idividuellt det där med åldern, när det gäller de som är yngre. Man kan ha en "gammal" själ. Men det jag faller för är personligheten, smarthet och att man har en sportig livsstil. Så tillhör jag dem som har tar väldigt lång tid på mig att bli kär. "Kärlek i första ögonkastet" vad är det för något? Aldrig hänt mig iallafall.

Kommer också att tänka på mammor som försökt "para" ihop mig med sina söner? Det har hänt mera än en gång och utan att jag någonsin har träffat sonen då. Hur ska man tolka det? Jag har inte kunnat göra annat än att skratta åt det. ;)

Att gifta mig har aldrig varit något jag absolut vill göra, utan nästan tvärtom. Förlovning har dock varit på tapeten typ tre gånger. Första gången var det ömsesidigt prat om det men det blev inget. Vi gick skilda vägar. Andra och tredje gången var det BIG NO NO från min sida. Det var dags att gå vidare blev det istället.

NÄRA VÄNNER

LIVETPosted by Susanne Peltonen Stormling Thu, August 30, 2018 12:25:19

När jag tänker tillbaka så har jag alltid haft väldigt olika sorters vänner och kompisar. Men den röda tråden har alltid varit att det finns hjärta, hjärna och snällhet. Skulle aldrig någonsin släppa en elak människa nära.

Är så tacksam att jag har ett litet gäng nära vänner som alltid finns där. Några har jag känt sedan barnsben. Ibland kan det gå månader eller ett halvår utan att vi har pratat men finns alltid där för varandra. I vårt och torrt. Dem ska man vara rädd om! För de är oersättliga.

Tillhör dem som hellre har några riktigt bra vänner jag vet allt om, än en massa ytliga vänner som man egentligen inte känner. Men det är inte så att jag stängt dörren för att hitta nya nära vänner. Klickar man så gör man. Förr i tiden har jag haft en ganska stor bekantskapskrets. I mina yngre år. Så där att ser man varandra på stan säger man hej och pratar lite ytligt men inget mer.

Det är också kul, när jag än idag har kontakt med folk som jag jobbat med utomlands för väldans många år sedan!

Men. Då jag "sadlade om" nu flertal år sedan har det kommit in nya likasinnade människor i mitt liv bla internationellt. Det har "försvunnit" några som jag har känt sedan barnsben för vi har gått åt helt olika håll. Jag har ett mål och fått samma råd av många "framgångsrika" nämligen, lär dig utav och häng gärna med dem som redan har nått det målet som jag har. För mig tex som är stor fan av passiv inkomst och hela den här grejen med online entreprenör livsstilen. Ibland när jag försökt förklara vad jag gör för "vissa" tittar de på mig som jag kommer från en annan planet! Därför blir det att jag sökt mig till likasinnade (folk har även tagit kontakt med mig) som finns utspridda på denna planet. Finns såklart likasinnade även här i Sverige men enligt min erfarenhet mer sällsynt, så att det blir sådär att man "förstår" varandra eller någon som "förstår" mig.




VI BESÖKTE MAGIC MOUNTAIN I LA

LIVETPosted by Susanne Peltonen Stormling Mon, August 27, 2018 10:14:54
I mina yngre år reste jag och några till runt i USA som jag nämnt tidigare när jag studerade där. Vi besökte bla Magic Mountain i Los Angeles. Jag bara älskar att åka allt vad berg och dalbana heter tex som frittfall. Men det de hade i Magic Mountain var betydligt vassare än det som finns i Sverige. Speciellt en som heter Viper. Vi fick stå i kö minst en timme för att åka. Alla åk var minst en timmes kö men det var de värt!

Mitt första längre förhållande mellan 15-17 år (ca 2år). Hjälp vad ung man var? Det var två gemensamma killkompisar som "hjälpte" para ihop oss, kommer jag ihåg. Vi hade alla gått i Viksjö skolan. Men iallafall han och hans storebror jobbade på Gröna lund på somrarna. Tjejerna flockades där de stod minns jag, båda långa, mörka snygga atletiska killar så. Men expojkvännen var helt lojal mot mig! ( idag gift sedan väldigt många år) Jag fick åka hur mycket jag ville gratis, vilket var uppskattat. Då jag har alltid älskat allt vad berg och dalbana, action och nya utmaningar heter! Men idag gäller en mer lugnare inriktning som tex yoga och meditation. Gör det mesta med betydligt lugnare tempo. Försöker undvika stress och meditation är ett bra redskap till att minska det.

Kommer att och tänka på hur bra jag haft det! Många bra minnen, upplevelser från tonåren fram till år ca 2000. Mellan 2000-2006 var det bara ren överlevnad. Var ändå högpresterande! År 2017 var inte heller något kul år! Det började dock smått hösten 2016. Vilken tur att jag är tjockhudad och rutinerad efter att haft ena foten i fitness branschen i 15 år (där källorna finns). Nu har det börjat lugna ner sig igen sedan någon månad tillbaka.

Vill kunna leva som jag vill leva mitt liv! Att få börja skapa bra minnen igen! Vill helst inte lämna Sverige (hade jag bara haft mig själv att tänka på hade jag nog gjort det men nu är det inte så) men ha valmöjligheten att kunna röra mig fritt. Ha världen som arbetsfält. Att inte vara "platsbunden". Vill ha FRIHETEN att kunna göra vad jag vill, vara var jag vill, med vem jag vill och hur mycket jag vill de är det som driver mig. Jag har ett internationellt nätverk som redan lever så. En bok som man bör läsa är " Rich dad, Poor dad " by Robert Kiyosaki. Själv fick jag en " AHA moment " när jag läste den nu för många år sedan. :) Insåg då att man inte behöver leva " ekorrhjul " livet.




ÅRSTIDER OCH MTB

TRÄNINGPosted by Susanne Peltonen Stormling Thu, August 23, 2018 17:56:18

Så var det höst igen ja eller nästan! Tiden går fort! Personligen spelar det ingen roll vad det är för årstid. Höst, vinter, vår eller sommar. Mörker som ljus. Jag påverkas inte av det. Det är möjligtvis att jag får mer gjort på hösten. Är mer produktiv. Många klagar på vädret, vilken väderlek det än är. Denna sommar har visserligen varit varmare än det brukar så själv har jag druckit väldigt mycket mer vatten än vanligt. Väldigt tråkigt samtalsämne enligt mitt tycke! Så försöker medvetet undvika det. Varför lägga ner energi på något man inte kan påverka? Det är bara gilla läget! Bättre att lägga ner sin energi på mer väsentligare saker. Life is too short! Göra det bästa av det som finns här och nu! You gotta see the big picture!

Ändå gången jag dock kan bli smått irriterad är när det har varit jätte mycket snö här i Stockholm. Då jag har haft cykel som transportmedel och snön sliter väldigt mycket på MTB:en. Ibland blev det att jag cyklade ca 10 mil i veckan. Då var jag tvungen att byta ut väldigt många delar. Däck och bromsar m.m. Men eftersom jag ville cykla av flera anledningar, är det bara att bita ihop och byta ut de där roliga delarna. ;) Tex om jag skulle ha en klass så cyklade jag fram och tillbaka. Har nog avverkat 10 mountainbikes på en period på 8-9 år. Köpte nästan alltid begagnat för att den inte skulle bli snodd! När det inte var någon mening med att byta ut delar längre, har jag gett bort dem!

Jag cyklade när nästan ingen annan gjorde det. Men nu är Stockholm fullt med cyklister så nu måste man inte bara ha koll på bilar utan även cyklister. Vissa kör så fort så man tror att det är tävling? Så har slutat cykla inne i stan sedan 6-7 år tillbaka.

Efter att jag jobbade i USA som Co-leader dvs vi cyklade genom 3 stater i en månads tid med (ledde) 12 amerikanska tonåringar, som jag nämnt i ett tidigare inlägg. Blev jag hooked, när det gäller att cykla. Gillar mest att ta MTB:en där det är skog och berg, med andra ord när det är svårcyklat. I like it a lot! :) Blider från trippen finns här: www.susannepeltonenstormling.se



JAG JOBBADE OCH BODDE I SPANIEN

LIVETPosted by Susanne Peltonen Stormling Wed, August 22, 2018 18:50:01

Jag började mina universitetsstudier med att läsa sociologi, sedan andra terminen blev det socialt arbete. Dvs det man läser för att bli socionom. Yrkena jag valde mellan då var som sagt just sociolog, socionom, sjukgymnast, idrottslärare, jurist och polis. By the way det kryllar av poliser i min bekantskapskrets från mina yngre år. Jösses vad många har blivit poliser. De är bra människor dem jag känner till. Rätt människor i det yrket. Antar att de även valde yrket av rätt anledning. Men har fullständig förståelse för dem som inte har något förtroende för polisen. För alla är långt ifrån bra! För det finns rötägg i alla yrken eller branscher!

Men iallafall jag var inte 110 % säker vilken inriktning jag skulle välja och jag kan inte börja studera till ett yrke sedan hoppa av, det går inte! BIG NO NO! Visste dock att jag ville jobba med människor på något sätt. Så för att få distans åkte jag till Spanien och jobba efter att ha läst 1 år. Åkte på sommaren och kom hem till jul. Sedan fortsatte jag studera i Januari.

Att åka till Spanien och jobba, hade jag även på "min att göra lista" som jag skrev som 20-åring. Ville lära mig flytande spanska. Jag skulle bli fyra språkig. Men är fortfarande "bara" tre och halv språkig. Fick bättre flyt på spanskan då men det blev alldeles för mycket engelska. På något sätt ska jag spika spanskan och kunna säga att jag är fyra språkig. Har en app på mobilen då man övar i 5 minuter från engelska till spanska och från spanska till engelska. Tänkte what the heck det är bara 5 minuter! Så jag har inte gett mig! Att ge upp är inte min starkaste sida, vet inte vad det betyder! ;) Jag är fruktansvärt envis. Ger mig aldrig! Tack gode någon där uppe för det. Att jag är envis, har jag fått höra hela mitt liv! Men. Det är inte så smart att vara envis bara för att vara envis. Man måste välja lite vad man ska vara envis i och vad man ska släppa! Det är väl sånt man har lärt sig med åren.

Sedan hittade jag rätt inriktning med mina universitetsstudier, beteendeinriktad med huvudämnet pedagogik och den inriktning jag valde blev helt rätt! Tog en Fil. Kand men har totalt läst 200 universitetspoäng det motsvara med det nya systemets räknesätt 300 poäng. Men har då inte räknat in USIU i USA. Var inne på att bli utredare eller något åt det hållet.

Parallellt började jag sedan även gå kurser med friskvårdsinriktning. Som 25-åring började jag instruera aerobics men friskvård var något jag ville göra på fritiden och inte på heltid. Så blev det också.



SNÄLLHET!

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Mon, August 20, 2018 08:44:16

En egenskap jag har börjat uppskatta mer och mer på senare år är snällhet. Som somliga antagligen skulle beskriva som mesighet, dumhet, undergivenhet eller oförmåga att försvara sig. Hittade ett citat där Stefan Einhorn hävdar att "Snäll är den som lever med etiken i sitt hjärta." och även "Äkta snällhet är att ha modet att stå upp för det som är rätt." Ja det skulle jag mera hålla med om än det första alternativet.

Några synonymer till snäll är fridsam, reko och välmenande. Jag skulle alltid vilja vara välmenande eller snäll. Men tyvärr fungerar det inte så i verkliga livet. Ibland måste man ta till hårdnyporna. Möta hårt mot hårt. Att försvara sig. Men för den saken skull behöver man inte lägga sig på samma låga nivå. Utan mera markera. Hit men inte längre. Det gäller att veta vem man kan vara snäll mot och inte.

Jag har dock blivit snabbare att klippa med energitjuvar eller de som inte har något roligare för sig än att vara elak. När jag var yngre kanske jag funderade på vad denna, en elak hade sagt. Men idag klipper jag omgående. Då jag vet vad jag vill och hur jag vill ha det, blir det inte så svårt. Tror det är en övningsak. Numera söker jag ännu mer medvetet till de som är redan från början välmenande eller då snälla människor.

Som chef eller ledare så måste man väl ändå i sitt kravställande kunna kombinera snällhet med empati i sin ledarstil? Ännu ett intressant ämne enligt mig. Har bevittnat skräckexempel på ledarstil i fitnessbranschen? Som tydligen tror att det lönar sig att ta till piskan, elakhet, skrämselmetoder eller rent utsagt mobbning? Någon form av diktatorledarstil! Idag skulle jag kalla det för trakassering, hot och ofredande efter 15 år i branschen, slutade 2011 . "Men vad gör de?" Har tankarna då gått, när jag har observerat detta. Ett beteende som jag givetvis helt tagit avstånd ifrån och ifrån dem som utövat det.

Om jag en dag skulle vilja avsluta min Fil. Magister eller Magister heter det idag, skulle det vara intressant att skriva en D-uppsats om bra ledarstil kontra sämre ledarstil. :) Har just en D-uppsats kvar.



STJÄRNTECKEN!

LIVETPosted by Susanne Peltonen Stormling Sat, August 18, 2018 09:06:57

Jag är född i Kräftans stjärntecken de ska vara beskyddande, bevarande, den trofaste, känslig, intuitiv, föräldern, den lojala och reserverad. Vet inte om jag är en "typisk" kräfta är född tre dagar från att vara lejon men det som stämmer är att jag är beskyddande, lojal, intuitiv och känslig. Kräftan är hård på utan men mjuk på insidan. Jag är tuff, tål en hel del fast jag är egentligen ganska känslig. Intuitiv absolut och har lärt mig med åren att aldrig ignorera min intuition för det då det blir rätt i slutändan när jag väljer något eller ska ta ett beslut. I kombination med kunskap och erfarenhet. Nu bryr jag mig inte om att läsa horoskop utan det jag tycker är intressant är personlighetsdragen. Tex flera skorpioner jag känner som inte känner varandra kan jag tycka att de har vissa egenskaper som de alla har. Det tycker jag är fascinerande att det är så. Det är som att jag kan gissar mig till att "du är skorpion va typ."

I kärleksrelationer ska Kräftan tydligen på långsikt passa bäst ihop med Fisk, Skorpion och Oxen. Kan nog hålla med där också i alla fall om jag utgår från mina egna långvariga kompisrelationer. Det kan tex vara så att man förstår varandra utan att behöva säga så mycket många gånger. I ett kärleksförhållande så måste det finnas vänskap och respekt i grunden annars finns det inget att bygga på enligt mitt tycke. Jag måste känna "den här personen känner jag genuin respekt för" innan jag ens funderar på att inleda något. Bara attraktion räcker inte. Idealet är en själsfrände.

En annan sak som jag också finner intressant är hur man formas av vilken plats man har i en syskonskara. Jag är storasyster och en "typisk" storasyster ska enligt någon psykolog vara självständiga, ambitiösa, ansvarstagande, beskyddande, passar som ledare, är resultatinriktad och har kontrollbehov. Flera av personlighetsdragen stämmer in på mig tex så gillar jag att ha ansvar och är beskyddande.

I ett kärleksförhållande ska en storasyster på långsikt passa bäst ihop med en lillebror. Om jag utgår från mitt eget liv bakåt så jag säger jag ja där också. Äldsta barnet har ofta kontrollbehov som kombinerar med yngsta barnets vilja att bli omhändertagen läste jag någonstans där någon psykolog uttalade sig. Jag har absolut ett kontrollbehov och har jobbat medvetet på att släppa på det. Men. Jag vill absolut ha koll än idag.

Jag är fascinerad varför andra gör som det gör och människors beenden långt tillbaka därav även val av universitetsutbildning. Jag observerar, även fast det många gånger inte ser ut som jag gör det. Men det är klart finns det en annan beteendevetare eller psykolog eller tränad person eller en som är bra på "läsa av" andra människor i rummet ser väl det. :)



VÄN MED SIG SJÄLV

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Fri, August 17, 2018 16:36:40

När man frågar någon, hur många nära relationer har du? De flesta kanske tänker 2-4 personer som är ens partner, föräldrar, nära vän eller nåt. Men hur många räknar in sig själv? Vad har man för relation till sig själv? Det är ändå med sig själv man ska leva med dag ut och dag in. Det kan då vara bra att ha en bra och nära relation till sig själv. Att vara vän med sig själv!

Olika typer av problem burkar bottna i att man har en dålig relation till sig själv. Det kan i sin tur leda till dålig självkänsla och man "tappar bort sig själv". Om man är på väg att tappa kontakten med ditt sanna "jag" kommer man oundvikligen att stöta på problem.

Själv brukar jag ta ett steg tillbaka när jag känner att nu är jag inte sann mot mig själv. För att sedan återgå till där jag vill vara och den jag är. (Måste understryka att nu utgår jag från sammanhanget i den "riktiga" verkligheten, inte fitness branschen där inget är som det verkar. Allt är på låtsas. Där det mesta tas från luften. En värld jag alltid har separerat från allt annat jag har gjort efter mina 15 år i branschen och slutade 2011)

Jag känner mig själv, väldigt bra kan jag säga! Vet alla mina sidor och är rätt komplex som person. Är väl en sån där som tar lång tid att lära känna. Det är många lager man måste ta sig igenom. Om jag tillåter det DVS. Hade nog min inre resa som intensivast under universitetstiden på 90-talet. Det föll sig naturligt tanke på val av inriktning.

Ibland när jag hör någon säga "jag kan inte beskriva mig själv andra får göra det". Då kommer jag automatiskt att tänka på, har denna så dålig självinsikt? Då menar jag givetvis vuxna människor. Vad har man då för relation med sig själv?

Hittade på en websida där man gör psykologitester är det stod om självkänsla. Självkänsla kan definieras som summan av följande tre undergrupper:

1. Självförtroende: Tar fasta på vår uppfattning om oss själva, i avseende på vår förmåga att utföra saker.

2. Självbild: Återspeglar hur du värdesätter ditt eget värde.

3. Självmedvetande: Visar hur du uppfattar dig i moraliskt hänseende, dvs vår förmåga att skilja på rätt och fel.

Slutligen: Behandlar du sig själv så som du vill att andra människor ska behandla dig?

Ja, så brukar man säga behandlar andra som du själv vill bli behandlad. Men, jag gillar det här uttrycket: Behandla dig själv som du behandlar andra!!




NÄRSYNT OCH TRÄNA BORT DET

PERSPEKTIVPosted by Susanne Peltonen Stormling Thu, August 16, 2018 11:01:22

Jag blev närsynt när jag var omkring 24 år från att innan haft normal syn. Hur kan man blir närsynt så sent undrade jag givetvis? Blev dessutom helt beroende av linser. Linser var ett måste tanke på min aktiva livsstil. Är än idag aktiv men inte på samma nivå när jag instruerade gruppträning.

Detta var i samband med att jag började läsa på universitet (i Sverige). Då jag mest pluggat läsämnen blev det att plöja igenom tusentals sidor. Tex 5 poäng (idag 7,5p) som är lika med 5 veckor kunde motsvara kurslitteratur på ca 2000 sidor som skulle läsas. Det blev att stirra i böcker en hel del. Alltså titta nära. Som jag nämnt tidigare har jag en Filosofie Kandidat examen i beteendevetenskap vilket motsvarar 120 p (idag 180p) men har läst totalt 200 p och plus på USIU i USA. En teori är att detta "nära tittande" har gjort mig närsynt? Alltså, bara en teori för har inte frågat en optiker om det har ett samband?

Nu ganska länge sedan läste jag att man kan tydligen träna bort en viss typ av närsynthet. Det finns de som har lyckas göra detta?! Tänk om man hade vetat om det här tidigare? Vad mycket linser jag hade sparat. Jag har testat detta i några veckor men som med all träning måste man göra det regelbundet. Det värsta som kunde hända var att närsyntheten går bort tänkte jag. ;) Det blir iallafall betydligt mer ekonomiskt än att göra en laserbehandling eller liknande. Dock har min syn backat lite på senare tid lustigt nog? Varför vet jag inte men är fortfarande beroende av linser. Jag läser en hel del böcker (föredrar riktiga böcker som man håller i) och stirrar en hel del på datorskärm då jag driver min verksamhet online. Lustigt då att synen har backat?




VAD BETYDER SISU?

LIVETPosted by Susanne Peltonen Stormling Tue, August 14, 2018 10:00:55

"Du får plocka fram SISU:n i dig" har jag fått höra några gånger för mycket mycket länge sedan. Jag har trots allt finsk-karelensk påbrå. Men när jag bott utomlands och jobbat tex i USA, England, Spanien, Island, Norge eller pluggat i USA har det blivit väldigt påtagligt hur svensk jag är. Jag har alltid känt mig svensk. Hela min barndom har jag varit i Finland på somrarna och jag har inte tyckt att det varit så stor skillnad. Svensk eller finsk. Det skulle vara finska språket och finsk-julmat tex finskalådor. Det kanske beror på var i Finland man är? Vet inte. Tex i Vasa trakterna där pratar de mest svenska men med sin egen dialekt. Finlandssvenskar kallar de sig för. Finland är tvåspråkigt och det obligatoriskt att läsa svenska i skolan, de kallar det för "pakko ruotsia". Det där hänger väl kvar från att Sverige och Finland var ett land innan 1800-talet? Så man klarar sig på för det mesta på svenska i alla fall i de större städerna men när jag är i Finland vill jag prata finska för att öva språket. Men många kanske är nog bättre på engelska än svenska?!

Har saknat Finland ett tag nu, skulle absolut kunna ha ett boende där någonstans i Finland. Nu när jag har startat företag och målet är att inte vara "platsbunden", driver allt online så får jag den friheten jag vill ha, då kan jag åka hur jag vill och när jag vill tex hälsa på släkt i Finland.

Vad skulle vara skillnaden... oki en sak är att svenskar kanske är mer finkänsliga (generellt) man är "rädd" för att såra. Så man går på tå istället för att bara säga det rakt ut som det är. "Viskar" bakom ryggen istället. Där kanske finländare är mer raka. Är mer raka puckar och då är jag mer finsk än svensk. Jag har alltid varit mer för raka puckar. Typ säg vad du vill och sluta håll på. :) Jag säger som det är (men det har jag dock blivit mer sparsam med tyvärr speciellt de senaste 2-3 åren).

Så vad betyder egentligen ordet SISU? SISU är ett ord på finska som betyder segervilja, kampvilja, stryka, envis uthållighet, ilska, ATT ALDRIG GER UP, " Jä-lar anamma." SISU sägs ibland vara typiskt för det finska folklynnet. Ordet SISU fick internationell spridning under finska vinterkriget där Finland kämpade mot Sovjetunionen (enligt bla Wikipedia). Min farfar var med i det kriget och han miste sitt ena halva ben.

En sak hade de helt rätt om mig att jag aldrig ger upp, ALDRIG!! Så jag kanske trots allt har SISU gener i mig. :) Jag är en fighter, är en envis tjurskalle och ger mig aldrig! Jag GER ALDRIG UP! Backar bara lite ibland för att återladda sedan PÅ IGEN!

A winner works hard to achieve success. A loser works hard to find a shortcut!


« PreviousNext »